Bärnstensmuseet vid Kämpinge vall



Bärnstenssnideriet och utställningen ligger inom ett gränsbestämt fornlämningsområde fastställt med stöd av 2 kap 2 § lagen om kulturminnen m m 1990-01-09. Fornlämningarna består av en vall från sen vikingatid/tidig medeltid och en gravhög från bronsåldern, registrerade som fornlämning nr 20 och nr 12 i Rängs socken.

Vallen sträcker sig från östersjön åt nordost mot Kämpinge by. Idag är ca 600 m av den kvar. Den är mellan 15 och 40 m bred och 1,0 och 2,0 m hög. Vallens sida mot nordväst har en brant lutning medan den är mer utplånad mot sydost. Parallellt med norvästsidan löper en numera torrlagd grav, vilken enligt uppgift varit vattenfylld fram i modern tid. På en sträcka av 250 m från havet förefaller den ha en svag böjning. Därefter löper den rakt åt nordost och lär ursprungligen ha fortsatt vidare upp genom Kämpinge by.

År 1983 genomfördes arkeologiska provundersökningar av Vallen och i området närmast söder om denna. Man kunde då konstatera att Vallen i sitt första skede byggts upp av sand och torv. På ett senare stadium har man byggt på Vallen med samma material och förstärkt den på nordsidan med en stenmur. Beträffande dateringen kunde man i området söder om påvisa kulturlager, som daterats till sen vikingatid/tidig medeltid, och som med all sannolikhet har samband med Vallen.

Utifrån undersökningsresultaten har man dragit slutsatsen att vallen ursprungligen torde ha omgärdat någon form av handelsplats. Lagrens karaktär tyder på att det rört sig om en säsongsmässig varsamhet. Ett kronologiskt samband med fornlämningskomplexet vid Foteviken föreligger vilket ger en ytterligare dimension åt anläggningen.

Vallanläggningen, som kan vara den enda bevarade i sitt slag i Sydsverige, är av synnerligen märklig art och skall bevaras för framtiden. Ett meningsfullt bevarande förutsätter att fornlämningen omges av ett så stort friområde att den förblir lätt att uppfatta.

Gravhögen, som ligger sydost om vallen, är 15 m i diameter och 1,2 m hög. Högens och vallens fornlämningsområde överlappar varandra.

(Utdrag ur brev från Kulturmiljöenheten, Länstyrelsen, Malmöhus län 1991-12-17)